Hängivenhetens villkor

Om man ligger vaken en natt och försöker iaktta sitt medvetande så märker man snart att det finns ett Vittne till allt som sker. Somliga filosofer menar att detta Vittne är vi själva, det enda verkliga i oss själva. Det kallas i indisk filosofi Paramatman.

Men Bibeln vill gå ett steg längre. Detta vittne finns där och vi kan timme efter timme försöka vara endast detta vittne och tänka att vi verkligen är detta vittne till vår innersta identitet. Men kärleken ställer ett annat villkor, hängivenhetens villkor. Tjänandet i kärlek lämnar nivån för vittnet av allt som sker och fyller rymden med känsla på en ny nivå, själva hängivenheten till Herren.

Men kan inte Vittnet betrakta även denna känsla som förbipasserande. Och blir vi inte uttröttade av hängivenheten?

Nej denna hängivenhet är alltid framför oss – alltid något vi går fram till, bugar till, pekar på. Vi älskar därför att Gud är kärlek, som Bibeln säger. Det betyder att vi alltid har mer hängivenhet kvar att be om och utföra och leva i. Det blir aldrig nog med denna glädje därför att den växer sig större ju mer vi intenderar den med hjärtat.

Så nattens timmar kan bli lysande punkter där vi vill hängivenhet, vi blir vakande på hängivenhetens villkor.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s